Känner mig odödlig

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja..
 
Det har nu gått lite mer än en vecka sen jag kom till Wången, men det känns som om det alltid varit mitt hem.
Alsen är jättevackert. Varje morgon som man vaknar och tittar ut genom fönstret så ser man stallarna, sjön och fjällen, Sveriges vackraste utsikt om ni frågar mig. Jag ska ta lite kort på just utsikten någon dag så ni själv får se, men man måste nästan se det med egna ögon för att verkligen fatta hur fint det är.
 
ja, varje morgon vaknar man och vet att man ska gå till den byggnad man älskar mest i världen - stallet. Stallet är det mest använda klassrummet på den här skolan. Sen har vi givetvis också vanliga klassrum två-tre stallar bort och jag tror även att lektionerna i dessa vanliga klassrum kommer bli väldigt roliga eftersom att jag har en fullkomligt perfeckt klass. De ni.. en perfeckt klass. Varenda en av alla personer i min klass är hur bra som helst, på olika sätt. Visserligen känner jag inte alla jättebra men det gör ingenting alls, alla är verkligen jättetrevliga. Alla är kompis med alla och det känns så jävla bra. Man behöver inte tänka på vilket bord man ska sitta vid på wärdshuset eller i klassrummet.
 
Jag går ju profil trav men mina "bbf" går profil island och i E huset som jag bor i så bor det nästan bara islandselever. Förutom en annan som jag också är rätt bra kompis med. Jag har verkligen hittat jättefina vänner på den här skolan, som jag aldrig skulle hitta på någon annan skola. Jag känner det på mig att vi kommer att ha så sjukt roligt nu och i framtiden. Någon helg kanske vi åker in till Östersund och hittar på något roligt där och till vintern kanske vi åker till Åre för lite skidåkning och bad på Holiday club. Vad skulle jag ha gjort utan W?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0